Rapport ”Granskning av kommunens uppföljning av skolplikt och frånvaro i grundskola” Ludvika Kommun. KPMG AB 2023-06-20

KPMG summerar rapporten med:

” Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningens syfte är att social- och utbildningsnämndens styrning vad gäller kontroll och uppföljning av skolplikt och frånvaro i delar är bristfällig. ”

Några identifierade brister:

Bristande utredning och beslutsfattande:

• Insamlingen av underlag för att ta rättssäkra beslut är otillräcklig.
  

Bristande uppföljning och analys av skolfrånvaro:

• Avsaknad av systematisk uppföljning och analys av elevers skolfrånvaro.

• Ingen dokumenterad rutin för anmälan och uppföljning av frånvaro till huvudmannen.

Otillräcklig systematisk kvalitetsuppföljning:

• Det systematiska kvalitetsarbetet saknar fokus på att analysera och åtgärda orsakerna till skolfrånvaro.

• Frågor om skolplikt har inte följts upp i systematiskt kvalitetsarbete eller intern kontroll.
  

Bristande användning av digitala system:

• Trots ändamålsenliga digitala system för frånvaroregistrering och uppföljning, används dessa inte fullt ut för att analysera och hantera skolfrånvaro.

Analys av rapporten ur ett NPF perspektiv. Med fokus på:

” stärka styrningen av arbetet med skolnärvaro genom systematiskt kvalitetsarbetet och riktat fokus på analys och åtgärder att vidta så att det säkerställs att elever får del av insatser som krävs för att eliminera orsakerna till problematisk skolfrånvaro. (4. kap. 3, 5-6 och 7 §§ samt 7 kap. 19 a § 3 st SkolL) ”

Punktens innehåll och syfte:

Punkten föreslår att kommunen bör stärka styrningen av arbetet med skolnärvaro genom systematiskt kvalitetsarbete och ett riktat fokus på analys och åtgärder för att säkerställa att elever får de insatser som krävs för att eliminera orsakerna till problematisk skolfrånvaro.

Potentiell påverkan för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), såsom ADHD, autism och Aspergers, har ofta särskilda behov som kan påverka deras skolnärvaro och skolprestationer. Att stärka styrningen av arbetet med skolnärvaro genom systematiskt kvalitetsarbete kan ha flera positiva effekter för dessa elever.

Identifiering och analys av frånvaromönster:

• Betydelse: Systematiskt kvalitetsarbete innebär att skolan regelbundet följer upp och analyserar frånvarodata för att identifiera mönster och orsaker till frånvaro.

• Påverkan på NPF-elever: Detta kan leda till tidig identifiering av elever med NPF som har hög frånvaro. Tidig upptäckt är avgörande för att kunna sätta in rätt stöd och anpassningar, vilket kan minska
  frånvaron.
  
  

Individualiserade åtgärder:

• Betydelse: Riktat fokus på analys och åtgärder innebär att skolorna inte bara identifierar problem utan också utvecklar skräddarsydda åtgärder för att hantera dem.

• Påverkan på NPF-elever: Elever med NPF kan få individuellt anpassade åtgärder som tar hänsyn till deras specifika behov, såsom anpassad undervisningsmiljö, extra stöd i klassrummet eller specialpedagogiska insatser.
  
  

Ökat fokus på elevhälsa:

• Betydelse: Ett systematiskt kvalitetsarbete inkluderar samarbete med elevhälsan för att säkerställa att elevernas fysiska och psykiska välmående främjas.

• Påverkan på NPF-elever: NPF-elever, som ofta upplever högre grad av psykisk ohälsa, kan få bättre stöd genom ett tätare samarbete mellan skolan och elevhälsan. Detta kan leda till en mer holistisk syn på elevens behov och ökad skolnärvaro.
  
  

Förbättrad kommunikation med vårdnadshavare:

• Betydelse: Systematiskt kvalitetsarbete inkluderar också kommunikation med vårdnadshavare om elevernas frånvaro och insatta åtgärder.

• Påverkan på NPF-elever: Föräldrar till NPF-elever kan få bättre information och vara mer delaktiga i att hitta lösningar som fungerar för deras barn. Detta samarbete kan leda till att frånvaron minskar.
  
  

Dokumentation och uppföljning:

• Betydelse: Systematisk dokumentation av insatser och deras effekter är en del av kvalitetsarbetet.

• Påverkan på NPF-elever: Genom noggrann dokumentation kan skolan utvärdera vilka insatser som fungerar bäst för elever med NPF och justera strategierna vid behov. Detta kan säkerställa att åtgärderna är effektiva och att eleverna får det stöd de behöver.
  
  

Rekommendationer för implementering:

För att maximera den positiva påverkan av dessa åtgärder på elever med NPF, bör kommunen överväga följande:

• Utbildning av personal:Utbilda lärare och skolpersonal i att känna igen tecken på NPF och anpassa undervisningen därefter.

• Individuella utvecklingsplaner (IUP):Utveckla och regelbundet uppdatera individuella utvecklingsplaner för elever med NPF, i samråd med elevhälsan och föräldrarna.

• Resursskolor och specialpedagogiska insatser:Överväg att inrätta resursskolor eller särskilda undervisningsgrupper för elever med stora stödbehov.

• Systematisk uppföljning:Inför en systematisk uppföljning av frånvaro och insatser för att säkerställa att de är effektiva och att justeringar görs vid behov.
  
  

Att stärka styrningen av arbetet med skolnärvaro genom systematiskt kvalitetsarbete och riktat fokus på analys och åtgärder kan ha en betydande positiv påverkan på elever med NPF. Genom att identifiera frånvaromönster tidigt, implementera individualiserade åtgärder och samarbeta nära med elevhälsan och föräldrar kan skolorna bättre stödja dessa elever och minska deras frånvaro. Det är dock viktigt att implementeringen av dessa åtgärder sker på ett strukturerat och välkoordinerat sätt för att maximera deras effektivitet.